Meny
Nya viner 8/5 och 15/5
Nya viner 22/5 och 29/5
Provning Beställningssortimentet
Mejl
Vinprovare inget att lita på?
År vin konst?
Med oss syndafloden!
PS: Potential...
(Tillfälligt sortiment)
testade vid Systemets skribentprovning Sthlm 15/4
"Sparsläpp" om vi vill se det positivt. Blint 15/4, 2 + 2:
2022 Vicoregio Marchesi Mazzei, Chianti Classico
(92788, 429 kr; Vintedge, 480 fl 8/5)
"Rel ljus; ung smakrik 'Sangiovese'..." G.
2025 Moscato d'Asti G.D. Vajra, Piemonte
(90166, 149 kr; Morningstar Brands, 6600 fl 8/5)
"Gulton; frisk sötsyrlig d'Asti..." G/VG.
2022 Chorey Les Beaune Pièce du Chapitre Monopole Tollot Beaut, Bourgogne
(92933, 475 kr; Ward Wines, 300 fl 15/5)
"Varm lätt mogen frukt (Pinot Noir?)..." G.
2023 Weingut Müller Kremstal Ried Leiten Riesling, Österrike
(91261, 249 kr; Provinum, 600 fl 15/5)
"Gulton; ung inbjudande Riesling..." G.
(Tillfälligt sortiment)
testade vid Systemets skribentprovning Sthlm 29/4
Nya sparsläpp, 2 + 3 (blint 29/4):
2023 Ch Sociando-Mallet, Haut-Médoc
(90273, 399 kr, Vitis Wines, 600 fl 22/5)
"Ung stram Cab (Bdx?)..." G.
2023 Ch La Tour Blanche, Sauternes
(90359, 37cl 475 kr; Tryffelsvinet, 1200 fl 22/5)
"Ljusgul; ung fin syrlig sötma..." VG.
2023 Ch Soutard, Saint-Emilion
(91182, 418 kr; Winepartners, 480 fl 29/5)
"Rödlila; ung stramfruktig Cab (Bdx?)..." G/VG.
2022 Piero Busso Barbaresco Mondino, Piemonte
(92929, 479 kr; Budbreak, 480 fl 29/5)
"Ung fruktig Nebbiolo..." G/VG.
2022 Ricasoli Castello di Brolio Gran Selezione, Chianti Classico
(95672, 429 kr; Lively Wines, 1200 fl 29/5)
"Rel ljus; ung frisk 'Sangiovese'..." G.
Vinkällaren Grappe, Sthlm 22/4
Blev en kvartett vita, alla med potential. Blint 22/4:
2024 Schloss Johannisberg Gelblack Riesling Trocken (73540, 269 kr), Rheingau. "Gulton; ung komplex Riesling..." VG.
Ganska lik är slottets 2022 Silberlack Trocken (79006, 579 kr), men betydligt dyrare.
2021 Riesling Grand Cru Schlossberg Ste Catherine (72328, 1089 kr), Alsace. "Gulton; stram rik Riesling (Alsace?)..." G.
2021 Ch Montelena Chardonnay (71649, 779 kr), Napa. "Gulton; ung mullig Nya världen-Chardonnay..." G.
Till det ett Webb-vin (28/5): 2019 Heitz Martha's Vineyard Cabernet Sauvignon (93317, 2959 kr), Napa. "Ung fin mint (Nya världen-Cab?)..." V/VG. Fortfarande på primörstadiet.
Veckan innan testade jag snabbt/öppet några roséer, före provningen på SB.
Ett val på fast sortiment var Beaumont des Crayères Grand Rosé (50957, 369 kr), Champagne. Frisk bärig syra.
Och på BS en särling: 2023 Clos du Temple (56385, 1899 kr), Cabrières, Languedoc-Roussillon. Ovanligt komplex för att vara rosé, men väl knappast "prisvärd". Fatad ikon-rosé skapad 2018 av Gérard Bertrand.
"Jag läste aprilbrevets vassa essä om 'ad hoc', bortförklaringar (hade säkert varit roligt att ha dig som filosofilärare). Och insåg att det här helt passar in på en figur i min släkt. Han har aldrig fel, lagt kort gäller. Ett exempel:
Min grannes bil ville inte starta. Han trodde att det var något tjall på kabeln till startmotorn. Min släkting, som råkade vara här, la sig i och slog fast att det var batteriet som var slut. Grannen slog då på ljusen, som lyste med klart sken. Men det berodde enligt min släkting på att de nu hade en ny strömkälla, statisk elektricitet från bilklädseln, som var av konstmaterial. (...)"
Tack, låter nästan som en vandringshistoria. Påminner starkt om ett av exemplen jag fick av mina elever...
Oavsett: tokstollar finns det gott om.
"Ditt gripande PPS om din Majbritt vittnar om att hon höll humöret uppe in i det sista. Säkert mycket din förtjänst."
Tack. Vill gärna tro att det var så...
En annan syn på saken:
"I all välmening vill jag råda dig att hålla ditt 'sorgearbete' utanför sajten. Även om det känns rätt för dig tror jag det kan stöta bort läsare som bara vill ha vininformation (...)"
Tack för din varning. Men de läsarna (vilka de nu är) klarar jag mig utan.
I ett mejl från vinkemisten Rudolf Sillén kommenterar han den här vinprovningen i Fråga Lund där tre sommelierer serveras samma vin ur tre olika förpackningar och fintas att bedöma dem olika beronde på etikettens status. Hans slutsats:
"Detta indikerar att vanliga vinbeskrivningar är högst subjektiva och inte någon säker grund för att ha som riktmärke för att välja ett vin. Motiven för en helt neutral och objektiv metod för att beskriva vin verkar uppenbara. Det är orsaken till att Expert Products Sweden AB har utvecklat AI-Winetaster som är baserat på att recensera vin enbart med hjälp av kemisk analys av vinet."
Själv såg jag lite annorlunda på saken. Inte bara viners kvalité skiftar, även provares. Jfr mitt PS Mars 24, Vilket skulle bevisas...:
Upptäckte via finewines.se ett inslag i Fråga Lund där en grupp experter öppet fick smaka tre rödviner, det första en tetra, det sista en dyrare amerikan. De bads om kommentar + betyg.
Nu var den dolda agendan att undersöka effekten av "förväntan". Hur mycket påverkas vi av etiketten? Vad som serverades var nämligen samma vin, från olika emballage (framgick inte vilket, men misstänker att det var mellanvinet).
Min egen erfarenhet här är att med förväntan alltmer följer KRAV. Får man öppet och som erfaren provare ett vin som inte lever upp till etiketten blir man besviken. Därför var experternas reaktion högst märklig. Tetran fick ett väntat "tja". Men finflaskan inte undran och missräkning utan lovord, "rikt" och "komplext".
Jag ifrågasätter provgruppens expertis. Genom att plocka några halv-kunniga sprättsommelierer (för mig okända men iklädda vit skjorta och fluga) kunde programledarna för TV-tittarna bekräfta fördomen att det där med vin-provning bara är bluff och snobberi. VSB.
Repris
I en understreckare i SvD tidigare i vår debatterades frågan - med start i filosofen Kants skiljande mellan "det sköna" och "det angenäma". Där hamnade vin i den senare kategorin, inte konst. Men med tiden ändrades bilden: "Man misskrediterar i dag inte skönanden genom att jämföra honom med läckergommen. Mat och dryck har upphöjts till finkultur."
Själv berörde jag frågan i en artikel i Urban Laurins Dina viner 1992 (senare också publicerad som PS):
Vinskribenter tar gärna väldigt lätt på den här svåra frågan. "Vin är ett stycke levande konst" fastslås gesvint i Första Vinboken (Granqvist/Gröntoft). Lika sorglös är Edouard Kressman i Vinets underbara värld: "Vin och musik är de enda två konstarter som..."
På munskänksjubileer och liknande hörs darrande stämmor försäkra vinmakarens konstnärsstatus och vinets jämlikhet med katedraler och epos.
(Även jag min Brutus har i skrift blåst upp mig till att "Vinet är munhålans konstart"...)
Vi vill tydligen att vin ska vara konst. Ordet blir en galonsmössa vi sätter på buteljen för att den - och vi - ska mötas med större respekt.
Borde vi kanske nöja oss med "konsthantverk"? Skillnaden ligger då i pretentionen. Konst gäller anspråk mer än fulländning. Det finns misslyckade konstverk. Torn som rasat. Men som ändå pekar mot rymden. Beethovens första symfoni tillhör inte det bästa han gjort - men är ändå konst. En på sin pretentionsnivå fulländad produkt som Pasquas Cabernet Morago är och förblir underhållning. Den siktar på trädtopparna - och når dit.
Finns det viner som likt Beethoven - och all sann konst - siktar mot stjärnorna? Och som samtidigt har tekniken och instrumenten att nå dit (konst är förstås samtidigt hantverk)?
Det är första frågan.
Den andra frågan: Om nu så vore, kan dessa viner förmedla budskap?
Konst är ju också kommunikation. Ett möte med en annan människa. Ett uppgående i en annan människa. (Jag vill påstå att endast konsten och kärleken medger ett sådant möte.) För att ett vin ska vara konst räcker inte enbart pretentionen/prestationen. Vinmakaren måste också kunna uttrycka sig själv. När vi dricker vinet ska vi dricka dess skapare.
Testet skulle vara att vi i varje droppe känner upphovsmannens närvaro (som vi i t ex Beethovens sjunde symfoni i varje takt hör titanens andhämtning).
Blindtest visar lätt att vinet saknar den uttryckskraften. Det blir som vid fågelsång, vi känner arten men inte sångaren. Hur lyckliga drycken än gör oss förmår den inte "översätta själen".
Mitt svar blev: vin är INTE konst. Stort hantverk/konsthantverk. T o m vetenskap om ni vill. Men inte konst.
Jag är besviken. Jag hade hoppats på motsatsen.
PS Maj:
När lagringsviner släpps allt yngre blir det allt viktigare att bedöma dricktopp, potential.
Men går det? Egentligen är det väl bara vinmakaren själv som med trovärdighet kan yttra sig. Under årens lopp har han lärt sig "vädra", tyda tecknen. I vissa fall kan t o m ett prematurt fel indikera kommande storhet (som Rabiegas Lars Torstenson en gång berättade om flaggskeppet Clos Dière).
Och som blindprovare? Här blir det förstås ännu svårare. I munnen en träbit - ska den förbli en träbit, eller utvecklas till en vacker döderhultare?
Nångång anar jag potentialen. Som ett fruktsyrligt löfte från framtiden.
Men i grunden är potentialbedömning mindre sensorisk än intellektuell. Kräver nördig KUNSKAP om vinhuset. Väderförhållanden, årgångsstatistik, jordmån, källarpraxis...
Inget för HA. Men för nördarnas nörd, AI?
@ Ny årgång. 2021 Marqués de Riscal Reserva (2573, 199 kr), Rioja. Stram kryddig fat; god idag, godare om 5-6 år (då 99% redan är tömt...).
Drack den till välpepprade Angus-hamburgare.
@ (Två män betraktar en fläck på gatan:)
- Ä de blod?
- Nej, de ä vin.
- Åter en olycka!
(OA)