Hans Artberg om Vin

Meny

April 21

 

 

Provning Beställningssortimentet m m

Mejl

Den grymma skillnaden...

Kändisvin?

Myter

Övermaga

Professorn på Ärten

PS: Internätet...

 

 

Provning Beställningssortimentet m m

(vinkällaren Grappe, Sthlm 10/3)

 

Här mina blindplock 10/3 (de 5 sista från Systemets nyheter april):

    2016 Grant Burge Fisell Shiraz (50804, 279 kr; Mondowine), Australien. "Mörk; rik Nya världen-frukt (Australien?)..." VG.

    2016 Tovasacco Nebbiolo d'Alba Serafino (50864, 199 kr; Granarolo), Piemonte. "Rel ljus; ren ung Nebbiolo..." VG.

    2018 Gigondas Aux Lieux-Dits Santa Duc (74048, 289 kr; Johan Lidby), Rhône. "Trevlig frukt..." G.

    2014 Miguel Merino Reserva (50535, 299 kr; Terrific Wines), Rioja. "Mullig 'Rioja'..." G.


    2018 Turley Old Vine Zinfandel (90208, 359 kr; Divine, 960 fl 20/4), Napa. "Djup Nya världen-frukt, ung mint/viol..." VG.

    2017 Causse du Bousquet (93488, 199 kr; Hübsch, 1800 fl 20/4), Languedoc. "Mörk; mullig 'Nya världen'..." G.

    2017 Contrado Santo Spitito (93574, 499 kr; Giertz, 300 fl 27/4), Etna Rosso. "Stram örtig frukt..." G.

    2018 Meursault Domaine Vincent Bouzereau (92143, 399 kr; Vinia, 3000 fl 13/4), Bourgogne. "Stram god lätt smörig 'bourgogne'..." G.

    2018 Geheimrat J Riesling Trocken (93394, 249 kr; Giertz, 2400 fl 13/4), Rheingau. "Inbjudande syrlig 'diesel'..." G.   

    Som extranummer ett vin från Systemets fasta "vårsläpp" 1/3: 2017 Grand Tokaj Szamorodni (4682, 129 kr; Lively Wines), Ungern. Blint skrev jag bara "Godis!" Läckert dessertvin.


 

 

Mejl

 

"Du nämner 'vinsnobbism'. Själv har jag kallats snobb när jag hållit glaset i stjälken, inte om kupan (det senare något du i januaris 'Fobier' förfasar dig över). Vad är din kommentar till den här anklagelsen?"

    Även jag har mött den. Jag brukar svara att vinglaset är ett verktyg, och att det av praktiska skäl är på vårt vis man hanterar det. Inte konstigare än att snickaren greppar hammarens skaft, inte huvud. (Att man inte också här finner greppet snobbigt beror förstås på att folk i allmänhet vet mer om snickerier än om vin...)

 

"I ett tidigare nummer av Munskänken såg jag att du ingick i föreningens segrande 4-mannalag vid 'vinprovar-SM' 1988. Noterar att laget bestod av fyra män..."

    "Könskvotering" var då ännu inte uppfunnet. Uttagningen gick enbart efter meriter, här resultaten på praktiska 3-betygsprovet.

 

"Håller inte med om prisandet av tidningen Folket [se Mejl mars]. Minns att vi kallade den 'de blindas tidskrift'..."

    Jo, ledarsidan var ofta hårt s-vinklad. Men Kultursidan - där jag med-verkade - fick leva fritt. Typiskt var att jag från vänsterhåll snästes höger, och från högerhåll vänster (såg jag egentligen som beröm...).

 

"Du skriver ofta positivt om Franska Vinkompaniet/Provence-Specialisten. Kan vi vara säkra på att det inte gäller varuprov?"

    Ja. De få gånger mina tips gällt bjudviner har jag nämnt det. Jfr nedan.

 

À propos provningarna på Grappe: "Går det verkligen att rättvist prova 137 viner [17/2]?"

    Nej. Blir som sagt en sållning. Där guldkorn kan missas. Men eftersom provningslistan är intern finns inga öppet "ratade". (En och annan importör kan förstås sura över att vi glömt hans baby...)

 

"När du i marsbrevet kallar tenoren Rickard Söderberg 'supertönt', anar vi där lite homofobi?"

    Snarare fobi mot narcissism och tillgjordhet.

    (Symptomatiskt består hans TV-serie, tänkt att popularisera operakonsten, av 5% musik och 95% ego-flams.)

 

Sist ett mejl om sajten:

    "Av en slump upptäckte jag din hemsida artbergomvin och blev lite konfunderad. För vem egentligen är den här 'saliga blandningen' skriven?"

    Den är skriven för likar, bildad medelklass. Idag kanske en utdöende art...

 

 

Den grymma skillnaden...

 

Den grymma skillnaden mellan litteratur och vin upplever jag i en bokrecension i SvD 11/3: "Poängen är att jag under läsningens gång går iväg för att botanisera i de egna bokhyllorna, ofta för att plocka fram några av de poeter som Schiöler kommenterat och fått mig att vilja återuppta bekantskapen med."

    Känner igen reaktionen från mitt eget läsande, glädjen att "associations-plocka" i mitt bibliotek.

    Kan få samma lust när jag läser om klassiska viner - med skillnaden att jag här saknar möjlighet att "plocka fram" dem. Finns inte i biblioteket...

 

 

Kändisvin?

 

À propos varuprov. Fick ett erbjudande om sådana från Dominika Peczynskis PR-firma Mafioso. Tackade ja - med förbehållet att jag som vinkritiker har rykte som "surpuppa". DP svarade: "Surpuppor är också bra! Är likadan, bland annat när det kommer till böcker. Skickar prover till dig!"

    (Finns två reaktioner när man mejlar som jag. Den positiva: typ ovan. Den negativa: inget svar.)

    Och vinerna? Kändisparet Ingrosso har lanserat två "Amore Bianca" (efter Emilios dotter), en Prosecco, en Pinot Grigio (box). Borde väcka farhågor, men samtidigt ser jag att paret har förankringar i restaurangbranschen, med flera egna krogar. Kanske trots allt inga vanliga "kändisviner"?

    2020 Amore Bianca Pinot Grigio (50191, 300cl 249 kr; Domaine Wines), Veneto. Ren, torr, fruktsyrlig. Ordentligt kyld okej enkel vårdrink på gräs-mattan.

    Amore Bianca Prosecco (77739, 109 kr; Domaine Wines), Veneto. Som Pommac, fast mindre god. Bekräftar mina fördomar om prosecco.

    (Fick även erbjudande om prov på "Juhlins senaste bubbel" - kvalificerat kändisvin. Dessvärre alkoholfritt, nej tack. I den genren dricker jag hellre vatten. Eller Pommac...)

   

 

Myter

 

Överhörde ett samtal om "den där moderaten som var asfull på stan" [Per Bill]. Och tänkte att det skulle fan vara kändis...

    Myten uppstod för nära tjugo år sen och byggde på ett missförstånd, som slogs upp stort i media. Och som trots sin lögnaktighet bet sig kvar, då det aldrig klart dementerades. Per hade säkert kunnat utverka betydande skadeståndssummor för förtal, men jag tror han avstod för att slippa ytterligare skriverier.

    Vad som hände var att en ordingsvakt fick syn på Per vid Slussen när han kom joggande med en barnvagn. Och genast drog slusatsen att han var full. Varpå hon kastade sig över honom och larmade polis. Som okritiskt satte honom i arresten.

    Om de känt Per bättre hade de vetat att han är en ytterst välorganiserad person (annars hade han inte klarat sina digra agendor). Här var han ute med barnet, och passade samtidigt på att motionera. Men gör man så är man i de fantasilösas ögon full.

    (Saken blev inte bättre av att han kom från en importörsprovning. Att proffsen där spottar är inte heller något hyenorna fattar...)

 

 

Övermaga

 

I kulturbladet Axess läser jag Martin Lagerholms recension av min professorsvän Sture Packaléns utmärkta bok om Günter Grass, Författare och provokatör.

    "Väl påläst" dristar han sig till, om Sveriges kanske ledande expert i ämnet.

    Må jag aldrig själv klappa folk på huvudet - stående på en stege...

 

 

Professorn på Ärten

 

Jag har ibland beskyllts vara överkänslig, med mina "bitoner" jag hittar i var och vartannat vin.

    Associerar till en gammal Kantboll. Om en som verkligen var det.

 

Prinsessan på Ärten kunde uppleva en ärta genom 20 madrasser och 20 ejderdunsdynor. Hon skulle ha blivit en livsfarlig vinprovare, tänker jag ibland, producenternas skräck! Minsta mikrob skulle hon upptäcka på fosterstadiet, inga trixigheter undgick hennes seismograf.

    I Bordeaux beskådade jag en gång hennes manlige motsvarighet, en vinprofessor vid universitetet. Vid en bred smakning av unga bordeauxer vrrålade han plötsligt, vilt grimaserande:

    - Ces diables de scies mécaniques, dessa jävla motorsågar!

    Vinet han drack hade lagrats på fat skuret maskinellt och inte för hand, som ju all anständighet bjuder...

        (Hans Artberg: Kantbollar, 1992)


 

 

PS April:

Internätet...

 

Fick lust att med några rader återknyta till Baudelaires prosadikt Enivrez-vous, Berusa er. Men på skoj kollade jag först ämnet på nätet. Och drunknade i ord. Djupa, dumma, vittra, naiva, rosande, risande, målande, malande, för-numstiga, egotrippade, tröga, lärda...

    Så är det förstås med det mesta där. Vin. Att med det som uppslagsord tvingas vittja alla näten skulle säkert döva intresset för oräknelig tid. En oändlig mängd tyckt och sagt.

    Ändå bidrar jag själv till malströmmen. Mitt enda försvar: jag försöker i alla fall sila snacket. Och ibland tiga helt. Som nu om Baudelaire.

 

 

PPS

 

@   För att minska konsumtionen kommer Systembolaget, i samarbete med IOGT, fr o m 6/4 att på försök i vissa butiker införa "kvotering": högst 3 flaskor vin - 225 cl - per köp och dag.

      (Restriktionen berör dock inte lådviner, BiBs. Skulle enligt Systemets presstalesman ha kunnat uppfattas "misogynt", då många av boxköparna är kvinnor.)

      Samtidigt finns förslag om att förbjuda ordet "vitvin" - kan upplevas rasistiskt. Nya termen blir "grönvin", efter druvfärgen.

@   Jag köper ibland vin efter pressmeddelanden. Nu senast två aussies, 2018 Ringbolt Cabernet Sauvignon ("92 poäng" från Livets Godas chefredaktör Anders Enquist) och 2018 Fox Creek Red Baron Shiraz ("förra årets bästa röda vin i Vinordic Wine Challenge 2020, 120-139kr klassen"), 149 resp 120 kr. Båda helt ointressanta.

      Liksom "miljövänliga" 2020 Anakena Sauvignon Blanc (85 kr), Chile. Lika platt som flaskan.

@   Snack. När jag var liten vitsade man: "Snacka går ju. Men snacka så det går är svårare..."

@   Mellon. DN:s Johan Croneman 16/3:

      "Man skulle kunna säga att jag inte bryr mig om Melodifestivalen, det var så det började, mångårigt genuint ointresse. Jag hade heller inga problem med att mina vänner såg på skräpet. (...) Snart kom Melodifestivalen att leva i stort sett året om - och ockuperade dessutom i månader varenda kvällsblaska, snart också de malliga morgontidningarna. Snart kände sig till och med kultur-sidorna tvingade att slå knut på sig själva. (...) Det stod mig upp i halsen, numera hatar jag skiten. (...)"

@   À propos varuprov. Om jag är missnöjd brukar jag normalt inte nämna dem - men förklara mig för givaren/importören. Som i bästa fall uppskattar min klartext (senaste exemplet Stellan Kramer: "Tack för ärlig recension!").

@   À propos Bianca Ingrosso (se ovan) så googlade jag på henne för att se vem det var. Och läser att hon är 26 år och har en blogg - med 372000 prenumeranter... Som så ofta när det gäller bloggosfären: Jag fattar niente.

@   Anne Holts deckarhjältinna Selma Falck är formidabelt kapabel. Undan-taget dryck:

      "Vitt vin luktade surt. Lite av magsyra, och mycket av billig parfym.

      Rödvin luktade mögel, vilket var värre. Öl var beskt, mindes Selma från den enda gång hon som sextonåring hade blivit övertalad att smaka."

      (Operation Fosterland, 2019)

@   Nästa brev - Maj 21 - kommer 1/5 (med bl a nya fenomenet Digital-provning).

Copyright © Hans Artberg om Vin 2021 | Powered by purePUBLISH | Hosted by WebOne AB