Meny
Provning Beställningssortimentet m m
Mejl
Vinjournalister
Hur ofta?
Bönhörelse
PS: Rent eller spetsat?
(vinkällaren Grappe, Sthlm 15/9)
Medelpriset på vinerna som skickas till Grappes provningar ligger runt 200 kr, så få är väl direkt dåliga. Men förvånansvärt många är likgiltiga, in genom ena näsborren och ut genom den andra. Speglar dessvärre branschen. KARAKTÄR är bristvara.
Blint köper jag 9 (av 150), de två sista från Systemets oktobersläpp.
2017 Barolo La Tartufaia Giulia Negri (79247, 369 kr; Terrific Wines), Piemonte. "Ljus; komplex Nebbiolo, lätt 'viol', stram/god..." VG/MVG.
Unga Giulias bästa vin hittills, sen hon startade för några år sen.
2017 Turckheim Brand Riesling Grand Cru (52854, 229 kr; Nigab), Alsace. "Smakrik Riesling (Alsace?)..." VG.
2016 La Spia Sassella Valtellina Superiore (51169, 349 kr; Handpicked Wines). "Rel ljus; snäll smakrik Nebbiolo..." G/VG.
2019 La Spia Bianco (93113, 189 kr; Handpicked Wines), Valtellina. "Lätt 'rostat bröd', syra..." G/VG. Samma druva som ovan (i Valtellina kallad Chiavennasca), men med skalen direkt avskilda.
2017 Spätburgunder Freinsheim Weingut Rings (71723, 239 kr; Terrific Wines), Pfalz. "Inbjudande syrlig Pinot Noir ('utländsk'?)..." G.
2020 Mâcon-Villages Clos Saint-Pancras (74860, 206 kr; Johan Lidby), Bourgogne. "Ren enkel Nya Världen-Chardonnay..." G.
De Krans Cape Tawny (53464, 279 kr; Gardshol Wines), Sydafrika (!). "Ljus; god syrlig 'tawny'..." VG.
2019 Von Winning Forster Ungeheuer Riesling Trocken GG (93677, 379 kr; Intermondi, 586 fl 5/10), Pfalz. "Ung rik 'Alsace-Riesling', lätt insmickrande..." VG.
2019 Vernaccia di San Gimignano Vigna Santa Margherita Panizzi (93935, 179 kr; Panache, 2400 fl 19/10), Toscana. "Frisk syrlig frukt..." G.
"Om man följer dina brev får man lätt känslan att du ser dig som både den enda ärliga och den enda intellektuella bland landets vin-skribenter (...)"
Har genom åren fått många liknande mejl - från både kollegor och okända. Andemeningen: "Du är inte så smart som du tror!"
(Egentligen inga mejl som förväntar sig svar. Har mest aja baja-funktion.)
"Vad svarar du människor som säger att de inte tycker om vin? Har själv några dylika i släkten..."
Ärligt talat känner jag inga såna. Men det är väl som med andra flagellanter, folk som säger sig ogilla klassisk musik, skönlitteratur, svartvit film osv. Antingen ignorerar man dem, eller också - om man anar oväckt talang - bjuder man dem på en utvald smakbit. Och hoppas på reaktionen "Oj, det visste jag inte att det kunde vara så här!"
"Du undrar vilka citat en 'beläst gymnasist idag' minns om 60 år. Om frågan inte är retorisk - vad tror du själv?"
Mina exempel - förstås självbiografiska - var tidigt 1800-tal. Översatt till dagens studenter blev det sent 1800-tal, Viktor Rydberg, Gustaf Fröding osv. Men tror inte Klassiker idag har samma status. Blev väl snarare coola rappare o dyl. Där jag har noll koll. Bäst-före-datum-gränsen har drastiskt sänkts...
Sista mejlet får egen rubrik:
"Du skriver [Sept 21] att en avmonopolisering skulle missgynna svensk vinjournalistik. Menar du alltså att vinjournalisterna på de fria marknaderna ute i världen idag skulle vara missgynnade jämfört med i monopolsverige? (...)"
Ja. De är mycket mer beroende av marknaden, av att hålla sig väl med leverantörerna, få varuprov och inbjudningar till provningar. Trovärdigheten minskar, liksom antalet röster.
(Jfr min erfarenhet som litteraturkritiker. Här skickas flertalet nyutkomna böcker till landets tidningar, stora som små, där de internt fördelas till tidningens kritiker. Inget mygel, inga påtryckningar. De s k recensions-exemplaren är ju bara att trycka extra...)
Hur ofta dricker du vin?
Själv gör jag det numera 5-6 gånger i veckan (finns maträtter - som sill eller ostkaka - där det inte passar med vin). Och vad säger svenska folket om det?
Ur Mattias Svenssons ledare i SvD 26/9:
Det rapporterades i medierna som en smått olycksbådande utveckling: "Hälften av svenskarna anser att det är okej att ta ett glas eller två när man träffar vänner på stan en vardag, visar studien som gjorts av Novus på uppdrag av IQ-initiativet."
Själv undrar jag mest hur det står till med den andra hälften, för vilka det tydligen inte "är okej" att dricka en beskedlig mängd alkohol ihop med vänner.
Det mest absurda av de kristna sakramenten är bönen.
Ett plan är på väg att störta. Alla ber till gud att skona dem.
EN överlever: - Gud räddade mig, prisa hans godhet!
Föreställ er fadern betraktande sitt barn som håller på att drunkna: - Om du bönar riktigt ordentligt kanske jag hjälper dig. Eventuellt.
Absurt.
PS Oktober:
Gryta med fläskkarré plus grönsaker från lokala odlare: lök, blomkål, bönor, tomat, morötter, potatis, dill, persilja. Smör/grädde/vin. Som kryddning enbart salt och peppar, för att behålla råvarukänslan.
Gott och rent - men som så ofta kommer frågan: Hur hade "indiske kocken" piffat till det? Kryddgeniet från Lasse Hallströms feelgoodfilm 100 steg från Bombay till Paris.
Om du kryddar vin - typ glögg - är ursprungsvaran alltid enkel. Du skulle aldrig spetsa en Pétrus.
Men vid matlagning är det okej att mejka även de finaste råvaror. "Hemligheter" som skiljer vanligt mathantverk från haute cuisine, matkonst.
Ändå frågar jag mig: om du fann världens godaste tomat, skulle du "förbättra" den?
@ À propos "bönhörelse". Den enda dylika jag känner till är den som hörs när du förätit dig på bönor.
@ À propos KARAKTÄR som bristvara. Gäller kanske inte bara vin utan människors mödor generellt, musik, litteratur, måleri, film, teater, kritik: det mesta vi skapar är "onödigt"...
@ Varuprov:
2014 Ch de Fesles Bonnezeaux (94207, 37cl 149 kr; Stellan Kramer), Loire. Nobel fräsch "honung"; på ädelrötad Chenin Blanc. Kramers kombitips: blåmögelost. Svårslaget!
@ Från fasta "höstsläppet" 1/9 köpte jag nyss Wolfbergers 2017 Riesling Grand Cru Pfersigberg (2513, 299 kr; Wicked Wine), Alsace. Härligt frisk "dieselriesling". Delikat till kryddig fläsklägg med rotmos/senap/persilja.
@ Två oväntat trevliga Nya årgångar, rena och syrliga, på dominerande Sauvignon Blanc resp Sangiovese:
2020 Ch Bonnet (4151, 95 kr; Tryffelsvinet), Bordeaux
2018 Rubesco Lungarotti (2942, 109 kr; Ward Wines), Umbrien
@ Ny marknadsidé?
Han såg att kvinnan i säcken hade varit kort till växten. Men förruttnelsen av vävnaderna hade fått kroppen att krympa och den föreföll därmed mindre än den sannolikt varit medan hon levde. (...) Hans blick drogs mot brösten eftersom de var uppseendeväckande stora jämfört med den övriga kroppen. De var fasta och runda och huden stramade över dem på ett groteskt och onaturligt sätt.
"Implantat", sa Sakai. "De bryts inte ner. Man skulle antagligen kunna plocka ut dem och sälja dem till nästa dumma brud som vill ha såna. Vi skulle kunna starta ett system med återvinning."
(Michel Connelly: Dockmakaren)
@ Vid omläsning av mina kriminalromaner - även de kvalificerade - ser jag en stående kliché. Hjälten (alt boven) konfronterar med höjd pistol sin avväpnade fiende. Men i stället för att oskadliggöra honom börjar han prata. Och plötsligt gör fi en oväntad motstöt, och lyckas fly.
(Jo jag vet, "annars blir det ingen story"...)
@ Ni som diggar filmen En kvinnas doft rekommenderas att tvåsamt avnjuta den med en halva Jack Daniel's (585, 179:-). Eller - om ni vill hålla takten med Pacinos buttre blindprovare - en hela (329:-)...
@ Prisvärt. Jag minns innan tiggarna var professionella och jag brukade sticka till dem några sedlar (trots att jag visste vart de skulle gå). Mitt bekymmer om ökade priser avfärdades lakoniskt: "Spriten kan aldrig få sitt rätta värde!"
@ Nästa brev - November 21 - kommer 1/11 (med bl a Systemets juldrycker; nu i oktober börjar man alltså så smått återuppta sina skribentprovningar).